Ave

Blev tyvärr ingen inspelning av nån låt med bandet i helgen. Annars hade jag nog glatt alla med ett klipp från youtube eller en någorlunda myspace sida. Men det var så att vi alla var lite seglynta och inte fick ur oss energierna vi behövde för denna grandiosa händelse. Två dagars festande kan vara lite av boven i dramat. Men men, det kommer en ny tid.

Annars är allt som vanligt tycker jag. Snart ett halvår med Virre och snart skall jag skicka in kontraktet om att få fortsätta med böckerna. Skall bli kul att fortsätta leverera ett antal goda ideer bakom min dörr.

Ska snart oxå börja meditera lite mer. Har inte gjort det på länge nu. Har skaffat lite svarta ljus för att kunna karnalisera energierna bättre. Men det kanske är bud på att ha nån med sig när jag testar detta, för jag tänkte gå ett steg längre denna gången. Det är ju ingen Healingmeditation precis.

Jag skall tända de fem lågorna och flammande skall jag bli.

Salute!

Det mesta går på rutin nu känns det som. Upp, jobba, umgås, sova. Sen kommer helgen, då e man ute o festar o får snefyllor eller sitter hemma o tar igen sig från veckans arbete. Men det som är hela summan av kardemumman är vad snabbt allt egentligen går. Det att man utvecklas som människa, tillika utvecklar ens ego så pass att man utvecklar ett "sidoego" för alla andra.

Har jobbat oavbrutet i ca 3 år nu, och pga blivit en helt annan människa. Har dessutom träffat mycket mer folk än vad jag brukar göra o på något sätt börjat uppskatta att ha många vänner. Tiden gås minsann hiskeligt fort och man försöker uppfylla sina egna stående krav att hinna med i detta jordeliv.

Brukar tänka tillbaka på barndommen då och då. Kanske fortfarande för att jag har barnet i mig. Tänker tillbaka på den lille krabbat som vacklade öppnade ögonen mot en ny horisont. Förskansad i denna värld, fri som en fågel. Men nu sitter man här, 23 år om en och en halv månad. För ungefär 6 7 år sedan, kunde jag säga att jag var missnöjd med mitt liv, men det skulle jag inte säga nu. Tvärtom har jag upplevt så jävla mycket. Tack vare goda och pålitliga vänner, ett sinne starkare än stål och attackerande av det okända. Det okända är någiot jag aldrig varit rädd för, vilekt gjort mig starkare mentalt.

Det går absolut inte veta vart man är om ett år, det är det som är det roliga i det hela. Livet är rätt fantastiskt, även om efterlivet mitt gestaltar sig i form av skuggor och drömmar då och då. Tycker man om att vistas i nuet, skall man få göra det. Det är ens plikt som människa att njuta av livet och inte förinta de chanser man har till ett lyckligt inre.

Och visst, många växer upp i en värld full av förödelse, men det går ALLTID göra det bästa av situationen. Tycker det är fel att säga, att det inte går, eller det är omöjligt. Ingenting är omöjligt! Att leva är en möjlighet, och jag kommer njuta tills liemannen knackar på.

Dags för lite update kanske. Var ett tag sedan. Som vanligt är det tid och ork som anspelar på en. Men men, here goes;

Allt e så bara bäst. Inga dystra miner förvisas till ett skrymlse från mitt håll, för jag vet att ödet har alltid haft ett gott öga till mig. Ska jag börja snacka om hur bra allt är här nu tror ni? Kanske, kanske inte. Men nu vet ni att jag mår bra iaf, så så är det.

Så har vi kommit en bit in i 2009 och det har redan skett ett par oväntade händelser. Känner för varje år att det börjar dra ihop sig, det slutgiltiga skottet skall snart avfyras och mina vålnader skall visa sina anletes kval.

Är mer kär än någonsin tidigare och det är underbart^^ Trodde aldrig jag skulle kunna känna så för en människa. Tror nästan det blir giftermål o hela fadderullan inom en snar framtid^^ (om nån har en överbliven ring, så säg gärna till till;)

Och vårt nya band "Crowned" går sakta men säkert mot en lysande framtid.

Nu är vi mer seriösa denna gången o satsar på en framtid som gamla gubbar i läderhängslor och snefylla som lirar hårdrock.

Tjo flöjt.  Love you Virre <3