Nu när en del polare tar studenten, tänker man själv tillbaka till den tiden. Shit, det var 3 år sen man stod där, iförd studentmössa och äckliga finkläder. 3 år sen! Vart har tiden tagit vägen?

Har man inte haft nåt vettigare för sig än att hamna på industrigolv o sitta på röven och skriva i en nästan - aldrig - skriv - i bloggen ??!! Tydligen inte. Men det e inget jag klagar över, jag trivs absolut med livet jag har. Glad att jag har ett jobb framförallt. Surt att vara ungdom nu.

Men men, ut ska man, i vilket fall. Och det finns inget som kan hindra dig. Var man än tar för sig, kommer man alltid minnas att man har gått hela vägen dit eller hit, höger eller vänster. Beror kanske på vilket håll du är lagd åt^^

Så, var nöjd med livet är mitt motto nästan ibland. Det dåliga förstörs genom att man tänker framåt, jobb lr inte.

Annars allt väl då? Som fan^^ Livet leker, med den lilal skillnaden att jag känner mig mycket lugnare än på länge. Inte inombords, utan i allt, undrar om man kan säga att jag tänker långsammare oxå haha, fast det e på ett bra sätt^^

Tjo flöjt faen.