Tjo och flöjt min lilla särbarnsbehandlade blogg. Fick lust att skriva av mig lite, och då kom jag på att denna lilla loggbok ligger o skräpar. Väldigt okristligt som sig bör. Men iaf. Allt e förbannat väl och lycksaligheten flödar som spritflaskan mellan två alkoholgillande individer.

Har fått lite ändringar i vardagen och det e ju tack vare jobbet må jag säga. Utan det hade jag varit den gamla faust, som för länge sedan såg dagens ljus (lr mörker)

Lite nya saker på gång på jobbet, samt mötanden av nya människor har gjort det lite mer kryddigt i vardagen. Har dessutom en känsla av att nåt större e på gång. Och mina känslor brukar för det mesta stämma. Sen om det är bra eller dåliga vetifan. Det som händer händer. Annars inga större förändingar på de andra fronterna. Livet rullar på som en renrasig vattenkanal genom ett grönskande område. Och kanalen kommer aldrig sluta förrän den rinner över kanten.

Nu e det så att detta var allt för denna gången. Men vi hörs igen. Metal till death!!